Midsommar -15

Jaha, ett inlägg vilket var ett tag sedan men som ni märker har jag inte gått och självdött,,,lite ironi där bara, ring inte dom med tvångströjan, haha! Ok men till verkligheten nu, det har alltså gått ett tag sedan förra uppdateringen vilket jag dyrt och heligt lovade att det inte skulle bli, men men. Det finns en hel del att uppdatera om egentligen men jag vet inte var jag ska börja, kanske med min mamma. Hon fick för ett tag sedan en stroke, ca tre år sedan och ännu en för någon månad sedan. Hon fixade det verkligen jättebra, rätt vård och relativt snabbt men, det finns alltid ett men och så även nu. Hon hade även en allvarlig förträngning i halspulsådern som det krävdes en ganska omedelbar operation som inte är något man vill leka med. Om jag ska vara ärlig så trodde jag att jag skulle förlora min mamma och oavsett vilket sorts förhållande man har till sin mamma och pappa så känns det i hjärtat när dom lider. Just i den stunden när man inser att man faktiskt kommer att stå där en dag och verkligen har förlorat dom, är skrämmande, mycket skrämmande. Dels för att man inser hur sårbar man är, hur man även som vuxen tror att mammor och pappor är odödliga, eller om möjligt ännu värre, att det är du som i den "naturliga" nummerordningen står på tur....Min mamma är envis och oerhört stark så hon är den mamma jag alltid har haft, nära eller långt ifrån men, alltid där. Hon är nog ganska trött på mig nu,,,ringer ofta och frågar,,,,om hon finns där.

Mer då, ja vår hund, vår lilla diva, morrhoppa alias Maja. Pga av allergi och tidsbrist så tog vi beslutet att sälja henne. Svårt och jobbigt, särskilt för barnen som trots morrande och divalater älskade henne, vilket jag inte gjorde, trodde jag! Väl ute på annons så var det många som visade intresse men ingen som ville fullfölja affären så att säga. Slutligen dök det upp en alldeles bedårande ung tjej som bodde i Östersund, en resa på 40 mil och som gärna ville träffa henne. Sagt och gjort, hon kom en lördag, hämtade henne och försvann. Dagen efter kunde jag inte hålla mig längre och frågade henne via facebook om hur det hade gått. Det har inte gått så bra skrev hon, en väldigt jobbig resa hade det varit för henne och mycket morrande vilket chockade mig lite men det var ju nytt för henne, allt var nytt och vi fanns inte där längre. Dagen efter det så skrev jag ännu en gång, problemen om man ser det som problem kvarstod enligt henne men det lät ändå mycket positivare och som hon själv skrev så skulle det nog ordna sig tillslut. Jag skrev då att om, om det inte skulle fungera så får hon flytta tillbaka under en ny försäljningsperiod i tron på att hon aldrig skulle skriva igen,,,ett men igen då. Jag fick ett meddelande att det gick inte alls för Maja morrade oavbrutet och skällde konstant vilket hon inte gjort här. Ok, nu står ju jag här med orden jag skrev till henne om att lämna tillbaka henne brännandes i ryggen och Kevins allergi och alla andra anledningar till försäljningen. Jag satt mig ner och kände en oerhörd längtan efter henne, det gjorde vi alla, det hade blivit tomt och våra hjärtan saknade henne så mycket. Jag insåg just då att jag, jag älskar henne och saknade henne så himla outhärdligt mycket. Jag kunde bara inte låta henne fara runt bland okända människor, hon får flytta hem. Vid detta tillfälle var jag arg, ledsen, sur, villrådig och jävligt förbannad på tjejen som så gärna ville ha henne till sin vän men bara inte gav Maja den tiden hon behövde för att finna sig till rätta, vilket man inte gör på tre dagar som i detta fall. Valde i ren vrånghet att duellera med henne, dumt och barnsligt jag vet men det var vad det var. Jag gav henne ett ultimatum, Maja får komma tillbaka och du förlorar nästan alla dina pengar du betalat för henne, eller så får du hitta någon annan. Det var en dum grej att göra eftersom jag aldrig hade tillåtit henne att inte gå med på det. Jag trodde aldrig att hon skulle ta erbjudandet så jag hade redan ställt in mig på att återbetala alla pengar och få tillbaka helheten i vår familj. Döm om min förvåning när hon gick med på att förlora en massa pengar, åka 80 mil t o r och skämmas för att lämna tillbaka henne. När Maja väl kom hem igen fyra dagar efter hennes avresa med tårar och hela kittet var hon åter hos oss, vi vart verkligen hela igen, hon är en av oss. Pinsamt var det för oss båda, för henne p g a omogenhet, jag för min girighet, båda som inte var menat något illa men som blev. Allergin då, jag enligt läkaren behöver det inte vara just hennes päls, det kan även vara resten av alla hans allergier, en kombination, Maja vem vet! Vilket som så ska vi avvakta enligt läkaren och utvärdera efter sommaren så domen är ännu inte fastlagd. Jag kan dock utvärdera att Maja mådde inte bra när hon kom hem, hon var verkligen i dåligt skick. Ledsen, osäker, otrygg men väldigt glad att se oss igen.

Nu då, ja det finns väl inte så jättemycket mer att skriva om egentligen, förutom mitt eget hälsotillstånd men så djupt är det ingen mening att ta detta inlägg. Det finns dock en sak som stör mig, och det är alla överdrivna semestrar som nu sprider sig, i och för sig som alltid vid denna tidpunkt men svider lika mycket varje år ändå. Till er som så gärna för moralpredikan om att det är urskönt att tälta i skogen eller att ta en dagsutflykt till utsiktstornet i grannstaden är super kan gå och lägga sig, eller sluta läsa, sorry men så är det. Nej, dyra resor, överbelånade lyxsemestrar i skinande glans ska det vara. Ok det kanske lät lite avundsjukt och tro mig, det är precis vad det är, ren och skär avundsjuka av den värsta modellen. Jag känner mig alltid extra värdelös när jag inte kan ge mig och mina barn en fin semester, en man kommer ihåg om 20 år eller nej, en resa utan miniräknare och en övernattning i Göteborg. Anledningen till att jag skrev just Göteborg är att vi bokat en övernattning där, på ett sportcenter där det finns billiga stugor två mil utanför staden. Trots sina ynka 640 per natt vilket är väldigt billigt i jämförelse så blir det svårt med resten. Kraven är inte många, en tur in på Liseberg för barnen och mig, jag älskar att se deras glada ansikten. Elfsborgs fästing är också med på listan, ett kulturarv och en cool upplevelse för oss alla. Nu måste jag som alla andra hårt människor fajtas för att omöjligt få ihop resan ens över natten, mat o s v på något sätt och dessutom tävla med Thailand, Mallis och svindyra vistelser i all inklusive semestrar...Ok, ännu en grej på listan utan slut....

Glad midsommar iallafall,,,och G, du är en otrolig cybervän som jag tycker mycket om så en extra kram till dig....