Det är så tråkigt att behöva vara negativ hela tiden, att skriva och tänka negativt! Mina mardrömmar är tillbaka med full styrka igen, min onda rygg och den fruktansvärda migränen som kan ta flera dagar av mitt liv. Så hur gör man för att vända allt negativt till positivt, inte vet jag för då skulle denna läsning förmodligen locka till fler skratt än lugnande piller och djupandning.
Den senaste veckan har varit omtumlande på alla sätt dels för att vi bestämt att Jordan måste få hjälp privat med läsningen för att förhindra att han sjunker djupare i träsket med dålig självkänsla och uppgivenhet. Runt 7000kr i början på mars ska jag på något vis hitta men det är bara så, det finns inget annat val då skolan vill avvakta logopedens svar o s v som kommer att dröja 1år. Det känns skrämmande och overkligt att vi måste ta till detta i dagens samhälle men vad vi än känner och anser så hjälper det inte Jordan, det är bara att ta sig fram som kan hjälpa honom.
Ibland kan jag känna att jag har gjort så mycket dumt och tagit så många fel beslut att jag nu får igen det med råge, men varför genom barnen då? Jag antar att det ska såra mig där det gör som mest ont och det är ju genom mina barn, så jag antar att det är väl genomtänkt av någon i alla fall. Usch jag skäms lite för den tanken, för det är väl kanske att göra det enkelt för mig, att skylla på någon eller något annat än mina egna gjorda val.
Madelen har den senaste veckan visat sig vara en hormonell Dr Jekyll och Mr Hyde. Allt enligt tidsplanen antar jag och måtte hon ha lärt sig om hur man inte gör genom sin syster och att vi som föräldrar har lärt oss något om hur vi ska göra i detta läge. Det är mycket för henne att tänka på genom skolan och teatern som har sin premiär snart, vänner och hormonella tillstånd och det gäller för oss att hålla i men ändå inte för mycket, allt måste vara lagom, haha lycka till eller!
Jag har även sökt sommarvik och känner mig bara ännu mera värdelös, inte att förringa sommarjobb men det känns bara så fel i min ålder, jag bör kunna visa upp ett fast arbete nu. Som jag har skrivit tidigare i bloggen så känns det så uppgivet allt, så misslyckat och övermäktigt. Livet är svårt att leva fast grundprinciper är ganska lätta, jag menar hur många kloka ordspråk och klichéer finns det inte om att bara leva. Det borde ju vara lätt, eller?
I dag är det inte lätt, idag är det svårt, hårt och bittert....
Kram
Kram på dej!
SvaraRaderaJag tror inte att dåliga val man gjort tidigare i livet ges tillbaka senare genom att man får otur eller dyl. Jag vet inte varför just ni får utstå så mkt, men jag hoppas det är så att man får sin beskärda del och sen är det bra. Kanske får ni allt i stooor dos nu och sen kan ni bara njuta och leva livet senare utan de minsta missöden.
Livet är ju en kamp, det vet vi. Bara att traggla på och kämpa. Man orkar inte alltid det och det är bara mänskligt. Man gör så gott man kan och det är jag helt övertygad om att ni gör. Allt kommer bli bra!
Å ang. sommarjobbet du sökt så kan ju det vara ingången till något nytt och spännande som inte bara slutar i augusti.
Kram Gunilla