Livet leker, ekonomin är toppen och rosorna är nästan lika bländande vackra som vädret!!! Wow, önskar att jag kunde skriva så och verkligen mena det....Livet leker, det stämmer men det leker med oss tyvärr! Nu är det ett tag sedan jag skrev och uppdaterade så en del saker har hänt men inget avgörande eller så. Jag har fått eld i baken och motivationen att traska i väg till en KBT terapeut men vart remitterad vidare och ska nu få påbörja en medicin, en lyckokur förhoppningsvis och KBT hos en psykolog. Något som jag reagerat över under åren inom psykiatrin med samtal hit och dit var att majoriteten av dom alltid sagt att inom KBT så ska man bestämma sig för att antingen ta tag i det förflutna eller att bara släppa och gå vidare och alla inblandade har då föreslagit det senare,,,som jag följt! Nu påstår min nya kontakt att jag måste ta i tu med alla avgörande händelser i mitt liv, som på ett negativt sätt speglar och eller påverkar mig i dag. Oj, då ska jag riva av alla plåster och allt ska upp till ytan igen! Jag kan vid dessa tillfällen blir riktigt sur på dom människor som under mitt liv påverkat mig negativt genom allt från kommentarer till fysiska övergrepp. Är dom medvetna om vad jag fortfarande än i dag går igenom varje dag p g a deras handlande? Är det deras fel för att ha utlöst min negativa självbild eller är det mitt fel för att jag så naivt ha tagit allt och lagt det längst upp i högen jag alltid bär med mig?? Den högen som jag borde ha skickat i soporna direkt är den högen som stinker och förorenar mitt liv i dag...
Man ska ju inte ha en miljon ursäkter, man är ju så fint som det heter föraren av sitt eget liv! Men hur jag vänder på det så kan man ju inte alltid veva bort dom envisa sårande orden eller handlingarna, dom bär man med sig ändå även om mitt problem är att jag låter dom påverka mig för mycket varje dag. Hur som haver så måste jag börja leva varje dag i stället, inte då eller sedan utan nu och här! Detta har jag försökt med förut men hoppas även denna gång på ett bättre mera hållbart resultat.
Nog om mig nu! Barnen mår bra, fick bra betyg och omdömen i skolan och vill helst i världen åka på semester och vad säger man då? Jag har inga föräldrar som kan betala eller hjälpa till, inga lån att ta, inga sparade semesterpengar, inget och ingen idé hur jag ska fixa detta! Jag har hört av andra föräldrar om Spanienresor, Maldiverna, skärgården och en stugvecka i Göteborg med Lisebergskul,,,så vad gör man, vad säger man? Man ska ju inte påverkas men jag tror inte hur mysigt det än låter med grillad korv i trädgården eller i den närliggande parken ska kunna mäta sig med utlandets dyra alternativ. Jag ber att det på något vis ska ordna sig.
Sanna är i utsluss och hemflyttad inom 2 månader vilket sker med skräckblandad förtjusning från min sida. Mardrömmar och ångest är en del av det vi alla känner samtidigt som det ska bli skönt att få vara samlade igen för hon är mycket älskad och efterlängtad.
Jag väntar på att orden som flytt ska komma tillbaka så ett längre inlägg kommer då....
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar