Trean

Idag är det läkarbesök för mig, undrar om även detta besök består av en utskällning och ett kraftigt slag under bältet! Jag önskar att foglossning inte var så svårt att bevisa, ja förutom haltande och dom ständiga fula orden som passerar munnen vid i och urstigning från bilen. Alla sammandragningar som gör mig livrädd eller den dåliga sömnen med dom ständiga mardrömmarna,,,eller ens alla migränanfall kan väl väl få vara bevis nog för en hel sjukskrivning! Undrar om läkare och FK är medvetna om hur svårt livet, en komplicerad graviditet och ett tungt arbete kan vara att genomföra samtidigt?

Hur som helst så var det inte lätt att ta farväl av en så fin avdelning som "min" trean var, underbara boende av alla de slag och personal som är chefer få förunnat. Jag kan ärligt säga att jag själv inte skulle vilja ha någon annan personal runt om mig när jag blir gammal,,,synd att det inte är möjligt! Jag har vuxit och lärt mig mycket under min tid på trean, jag har funnit vänner i människor där som återställt mitt förtroende i människosläktet. Jag hoppas att vi fortsätter kontakten vi påbörjat!

Många tårar fällde jag i bilen hem, tanken på det tomrum dom efterlämnar förlamar mig men jag måste inse att det går inte längre att hålla masken över hur ont det verkligen gör. Inte minst sagt hur rörigt mitt liv är på hemmaplan eller det är egentligen inte rörigt bara tankspritt. Vi har påbörjat ett arbete här hemma som gör att vi ska få balans och förstå vissa beteenden som inte är normala.

Kram